"Tack så mycket!" Sa jag. "Fast det där med 8-pack tror jag på när jag ser det" fortsatte jag och tog emot godispåsen.

"Ledsen tjejer! Men får inte lov att visa min mage för patienterna. Min chef har redan klagat alldeles för många gånger på mig" Sa Jocke.

"Haha! Som sagt, tror på det när jag ser det" Sa jag igen och vi alla började skratta.

---

 
Jennifer's perspektiv:

Jag vaknade upp och såg att Zayn låg i samma säng som mig, med benen halvt utanför. Jag kollade på klockan och såg att hon var 8 på morgonen. En ny dag, förstod jag då. Även om det kändes som om det var samma dag som när allt hände.
Jag tog tag i Zayn's arm som låg över min mage och flyttade den försiktigt, och sedan reste jag mig upp för att se om jag kunde gå. Direkt när jag ställde mig upp så föll jag i golvet och slog i mitt huvud. Jag kunde inte röra mig, hela kroppen hade domnat bort. Jag stängde mina ögon och försökte koncentrera mig på något annat än smärtan. Helt plötsligt känner jag ett par armar runt mig som drar upp mig.
- Honey, are you okay? sa Zayn oroligt.
- No, do I look okay?! sa jag argt.
- Oh..no..What happen?
- I tried to stand up, but I just fell to the ground..
- But why did you try to stand up? the doctor said that you couldn't walk in a couple of days.
- Don't you think I know that?? sa jag och lät ännu argare.
Det var inte meningen att vara så arg mot honom, men han ställde såna frågor som var ganska uppenbara och jag var på ett dåligt humör och var irriterad på allt och alla.
- I'm sorry..I'm..just trying to help you. sa han försiktigt
- I know..but I feel horrible, I've never been this upset and hurt. Please, I just need to be alone now.. sa jag
Zayn var påväg att säga något men hejdade sig och gick ut ur rummet.
Jag bara låg rak lång i sängen i några timmar och bara tänkte igenom allt i mitt huvud igen. Tårarna bara fortsatte rinna. Jag var så arg på allt, på hela världen. Att 2 små idiot-fans skulle göra något sånt bara för att deras idoler har skaffat flickvänner? Deal with it. Jag började ångra att jag ens hade börjat gilla Zayn från första början..
Zayn knackade på dörren och stack försiktigt in huvudet genom dörrspringan, i hopp om att jag hade lugnat ner mig.
Han kom in och satte sig vid sängkanten och tog min hand, men jag drog tillbaka. Vad händer med mig?!
- I get that you are upset and everything, I am too, so please talk to me! sa Zayn
- You don't know how I feel, the only person that does, is Sara, and she isn't here.
- I know that, but I thought that we could talk about everything?
- We can, I think..but this is..different, it's about your fans, 2 of them anyway, and I don't want you to get into a ''fight'' with your fans because of me.
- The reason you're here is because of me, nothing is your fault.
- It's not your fault either, I said that I liked you, and yeah, everyone found out that it was something going on between us, so it's not your fault.
- liked me?..Don't you like me anymore?..sa Zayn och en tår föll från hans kind.

Zayn's perspektiv:

Jag visste inte om hon menade att säga att hon 'gillade' mig eller om hon fortfarande gillar mig..Jag fick en klump i halsen, för jag gillar verkligen henne..jag kanske till och med..gillar henne mer än det.

- I don't know..
- Why?  sa jag och försökte hålla tårarna inne.
- I mean, I like you, I do..but it's just complicated.
- I know, and I wish that none of this happend, but it did, and we have to be there for eachother even more..
- Yes..but I don't know, if I stay togheter with you, I will just get more hate, I can take the hate, but I can't take that the jeaulous fans are hitting me unconscious..
- They can't call themselfs a fan, they don't deserve that..
- No, absolutely not.
- But I just can't see myself without you in my life, I just can't.
- I can't either, but maybe it's the best thing if we don't want to get hurt anymore? sa Jennifer
- NO I don't care okay?? I would do anything for you. sa jag och tårarna rann ännu mer.
Jennifer kramade om mig och strök sina fingrar genom mitt hår.
- I love you. sa jag när vi kramades.
Hon stannade upp och det var precis som om hon slutade andas. Vi slutade kramas och hon kollade på mig.
- Do you?.. frågade hon och kollade ner.
- Yes I do, and I wouldn't say that if I didn't. You're the best girl I've ever met, and yeah.. I loved you yesterday, I love you still, and I always will.

Jennifer's perspektiv:

Zayn hade nyss sagt att han älskade mig..Herregud! Han var inte den första killen som någonsin hade sagt det, men ingen har betytt såhär mycket för mig som Zayn, så därför blev jag förvånad.
- I love you too. sa jag när jag insåg att jag faktiskt älskade honom lika mycket.
Han lutade sig fram och kysste mig. Vår första kyss, hans läppar var precis som jag hade tänkt, mjuka och underbara.
- So it's me and you now then? frågade han blygt.
- Me and you, Zayn. sa jag och kysste honom igen.
Mitt i kyssen kom Sara och Harry in.
- Get a room! sa Harry och försökte skämta till det.
Sara slog till honom lite nätt.
- Aw, you guys are so cute..so it's official now?? sa Sara sedan 
Jag och Zayn nickade.
- Well..congratz!! sa Sara och Harry och kramade om oss.
- Congratz to you too. ;) sa jag och Sara blev förvånad över hur jag visste.
- How did you know?
- I know when I see a couple. sa jag och alla log.
Det var nu jag visste, detta var ödet.

---

Såå..del 28, vi har kommit in långt i novellen nu! :D
Vad tyckte ni? :)
/J♥