"Så du har varit i London också?" Frågade min lärare sedan och jag fick annstänga mig för att jag inte skulle flyga på honom och ge honom en smäll.

"Ja, jag var i London också. Men Sofie, vad har du gjort under lovet?" Sa jag och vände mig mot henne och hon förstod att jag behövde bli räddad.

.

Skoldagen var rätt snabbt över och jag mötte sedan upp Jennifer för en fika i stan.

---

Jennifer's perspektiv:

Dagarna gick och nu var det fredag, äntligen! Skolan slut för denna veckan och jag skulle möta upp Sara på vårt favoritfik. Jag gick in på twitter och twittrade:
''Gonna meet up with Sara now, to have a friday-coffee. have a lovely day every1!x''

Vi möttes och beställde fika direkt, och sedan började vi prata om veckan som gått och där satt vi i 2 timmar ungefär.
Vi gick mot busshållsplatsen för att ta bussen hem, åt olika håll eftersom vi bor ganska långt ifrån varandra.
- Shit, jag har glömt mitt busskort! sa jag argt
- Ja..jag har inget heller kom jag på.. ska vi gå hem?
- Ja men no way, att jag går hem själv!
- Vi sover över då?
- ah, hemma hos dig snälla! sa jag
- Neej...min bror har kompisar där hemma..
- okey då..vi drar till mig. sa jag och vi började gå igenom en gränd.

När vi hade kommit en bit in i gränden så hörde jag fotsteg bakom oss. Jag och Sara vände oss om samtidigt och jag kände ett hårt slag i huvudet, sedan blev allt svart.

När jag vaknade upp så var det enda jag såg en massa dimma.
- HJÄLPPPPPPP! skrek jag
- It's okay.. hörde jag en röst säga. 
Jag kände igen rösten men kunde inte placera varifrån.
- VARFÖR SER JAG INGET??
- What?? frågade personen igen
- I can't see anything!! sa jag och började gråta av panik.
Jag kände att någon kramade om mig, och när jag andades in personens lukt och kände de där bekanta armarna runt om mig, så insåg jag att det var ingen mindre än Zayn..
- ZAYN???
- Yes baby, I'm here. Just lay down and the doctor will come soon. sa han.

Efter ett tag så kom doktorn in för att ta en spruta på mig. Zayn tog tag i min hand för han märkte att jag var rädd. All rädsla försvann med en gång.

Jag kollade på klockan och insåg att jag hade sovit ett ganska bra tag, och nu var synen tillbaka! Jag kollade runt i rummet och fick se, Zayn, Harry, Louis, Niall & Liam.. paniken spred sig än en gång. VAR ÄR SARA!?
- Where is Sara? sa jag högt
Alla blickar vändes mot mig och de var glada att jag var vaken.
- Oh thank god. you're awake!  sa Zayn och pussa mig på kinden.
- I was awake before too..now, where is Sara??
- Oh, she is on the toilet, she is fine too! sa Harry och log.
- Good. sa jag och pustade ut. - Why are you guys here? forsatte jag.
- I thought you'd be happy.. sa Zayn och kollade ner i golvet.
- I am, or I don't know..I just got hit, but yeah I'm happy you guys are here..but why?
- We heard from your moms, appearantly they got our numbers, somehow..
- Oh OKay..
- And we felt like we had to be here.
- but how did you come here so fast?
- It happen to you guys yesterday, so we had the time to get here.

- Can you get me a mirror? frågade jag.
- do you really want to watch?
- Is it that bad!? sa jag och ryckte åt mig speglen från Zayn.
Jag hade skrapsår över hela pannan och en blåtira runt ögat. Förövrigt var ansiktet ''bra''..det var kroppen som hade fått ta emot smällen. Mina knän, armbågar och min hals var uppskrapade.
- Oh my god..Is this going away?
- Yes..It will.
- Ohmy..I hope so, don't look at me when I look like this, it's embarassing..
- No, you're still my beautiful girl. sa Zayn och höll om mig.
Sara kom tillbaka från toan och jag studsade fram till henne och gav henne en kram.
- Vet dem vem det var som gjorde det?
- Nej. men vi har en aning. sa doktorn som hade hört min fråga.
- Vilka?
- Tydligen så hade du skrivit att du skulle fika någonstans med Sara, men du hade inte skrivit var, men det värsta är att din ''location'' på twitter hade blivit markerad, så dem visste var du var, och vi kollade folk som hade svarat på det och där var där två tjejer, fans till killarna som skrev ungefär ''vi ska hitta er, vänta bara!''.
- Herregud! det lät ju som ett dödshot! sa jag förskräckt.
- Ja..men killarna vet inte om det, men vill ni berätta så gör det. sa doktorn och gick ut
- Dem kommer inte bli glada över att deras fans har gjort så..sa Sara
- Nej men de måste få reda på det, jävla idioter rent ut sagt..sa jag upprört.
- Guys..they kinda have an idea of who it was..
- Oh that's good!
- Yeah..well, do you think it's good if we say that it's two of your fans?
- ARE YOU KIDDING ME? sa NIall förvånat
- No..
- Oh my god. I thought they were real fans, that supported us, even if we get girlfriends.  sa Liam och killarna instämde.
- Yeah..and now we can't even feel save in our own hometown.. sa jag.
- Oh..it's our fault.. sa Louis
- No..we choosed to hang out with you guys, and it was the best thing we ever did, and the best thing we ARE doing. But I just didn't thought it would go this far.. sa Sara
- No we neither..

---

Såja, lite drama! Vad tycks? Blev en liten snabb del, men hoppas ni gillade den ändå!
och TACK för era fina kommentarer, ni är fantastiska, keep up the good work! ♥
/J