A London Story - Del 20
Tidigare:
''aw, ur sweet. but seriously, I want to get you something.xx'' skrev jag
''No, I don't want anything..I wish you were here for my birthday though..xx''
- Jag skulle göra vadsom, för att få träffa dem när han fyller år!
- Aa, jag med! Men vet du vad som hade varit kul? Harry fyller ju år den 1 Februari och du två dagar efter, det hade varit AWESOME om vi hade fixat en fest då! sa Sara
- Ja..men ett problem..
- Att vi inte kan åka dit, jag vet.. sa Sara och vi suckade.
''No, I don't want anything..I wish you were here for my birthday though..xx''
- Jag skulle göra vadsom, för att få träffa dem när han fyller år!
- Aa, jag med! Men vet du vad som hade varit kul? Harry fyller ju år den 1 Februari och du två dagar efter, det hade varit AWESOME om vi hade fixat en fest då! sa Sara
- Ja..men ett problem..
- Att vi inte kan åka dit, jag vet.. sa Sara och vi suckade.
Jag kunde inte undvika oron som jag hade i kroppen under hela resan hem. Det var obehagligt att veta att de jag trodde var min och Harrys grej, delade jag helt plötsligt med hela världen. Och det skrämmer mig att bara för att Jennifer och Zayn var i samma bil ett antal gånger är helt plötsligt Jennifer "Zayns girlfriend", att en sådan liten plutte sak kunde omvandlas till något så stort.
.
Efter att mamma hade kommit släppte vi av Jennifer hos henne.
Det var tyst mellan mig och mamma under hela den resterande bilresan.
Jag märkte att mamma hade någonting hon ville ha sagt men hon sa det inte. Jag viste att hon var irriterad över något eftersom hon kramade om ratten med händerna extra hårt och hon satt och bet i underläppen. Det var typiska bevis på att hon var arg.
"Så, ni hade det bra?" Frågade mamma plötsligt utan att ens lyfta blicken från vägen. Det var som om hon var rädd för att se sin egna dotter i ögonen.
"Ja, det hade vi" Svarade jag och sedan blev det tyst igen.
.
Mamma svängde in på infarten utanför vårt hus och vi båda klev ut. Jag tog ur min västa ur bakluckan och drog den efter mig fram till dörren.
När jag kom in i hallen var det som vanligt. Jag hörde hur min bror spelade musik på sitt rum, men han hade dörren stängd och pappa stod förmodligen i köket och diskade undan deras lunch från tidigare eftersom jag hörde hur kranvattnet rann.
"Vi är hemma" Ropade mamma och alla ljud stoppade sammtidigt. Min bror öppnade sin dörr och började gå ner för trappan medans pappa kom runt hörnet från köket.
"Hej gumman!" Sa pappa och gav mig en stor varm kram.
"Hej Pappa" svarade jag från hans famn och vände mig sedan mot min bror.
"hej lil sis" Sa min han och gav mig också en välkommen hem kram.
"Haha, hallå broshan!" Sa jag och la luggen som fallit fram bakom örat igen.
"Kom Sara, sätt dig. Du har en del att berätta" Sa pappa och vi gick för att sätta oss i sofforna.
"Hah, ja det har du verkligen syrran! Varför finns det bilder på dig och han killen från de bandet över hela internet? Och jag tror inte mamma och pappa är jätte glada över nyårsfesten du var på heller" Sa min bror och slog sig ner i en stol bredvid mig.
Oh great! De vet. Det var förmodligen därför mamma var så arg på mig. Hon hade ju gjort det rätt tydligt för mig att jag inte skulle gå och träffa någon som jag inte kände och jag skulle framförallt INTE dra hem till någon jag inte kände. Vilket var precis det jag hade gjort. Vad skulle jag säga nu? Ljuga eller berätta sanningen?
"Det är inte som ni tror" spottade jag ur mig, även fast det var precis de det var. "Jag kan förklara allt och allt hänger ihop." Sa jag och jag kunde känna mammas ögon bränna mot mig även fast jag gjorde allt för att undvika både mamma och pappas ögonkontakt.
"Din bror har visat oss alla bilder, och det räcker ju att vi går in på aftonbladet och det finns bilder på er överallt? Jag trodde vi gjorde reglerna rätt glasklara innan du åkte Sara. Vad var det du inte förstod?" Frågade mamma med en lugnt, men ändå stäng ton i rösen.
Jag bestämmde mig för att berätta allt. Det fick bära eller brista. Men jag kunde faktistk inte ljuga för dem.
"Jag vet!! Men lyssna på mig, snälla låt mig berätta. Ni vet själva hur sann skvallerposten är." Sa jag och var tvungen att titta mamma rätt i ögonen för att få henne att förstå att det var viktigt att jag fick förklara.
"Oh, vi lyssnar Sara. Det kan du ge dig på" Sa mamma och verkade inte det minsta gladare.
.
Jag berättade allt. Jag berättade om hur vi hade blivit kissiga och var tvugna att hitta en toalett. Om hur vi fick låna Zayn och nialls utan att vi egentligen viste att de va dem vi pratade med. Hur jag träffade Harry och hur han bjöd mig på en drink. Hur vi blev vänner med grabbarna och om våran bowling kväll. Och sist men inte minst om min och Harrys date och om hur vi hade fasnat för varandra och att jag faktiskt trodde att jag var kär i honom.
.
Utan att tänkta på det så kände jag hur tårarna plötsligt rann ner för mina kinder och när jag tittade upp på mamma, pappa och min bror kunde jag se hur de var mållösa. Jag viste att mamma och pappa skulle bli sura över all alkohol som jag drack under nyår och över att jag sov över med en kille jag känt i några timmar. Men jag brydde mig inte. De kunde vara hur sura som helst. För jag viste att innerst inne, så ångrar jag inte en sekund av allt jag hade gjort.
.
"Sara, du vet att de du har gjort är hur sjukt som helst va?" Frågade min bror och skrattade till.
"Ohja, det är bara förnamnet" Sa min pappa och reste sig från soffan. "Men det är ju bra att du hade kul och kom hem helskinnad" sa han sedan. Även mamma reste på sig och gick fram till mig för att ge mig en kram.
Var det allt? Var var utskällningen och utegångsförbudet? Skulle jag komma undan så lätt?
"Så, ni är inte sura på mig?" Frågar jag även fast jag inte var säker på om jag ville ha svar på min fråga eller inte.
"Gjort är gjort Sara, vad ska vi göra åt saken?" Sa mamma och gick bort till köket där pappa var.
"Så jag kan gå?" Frågar jag och var inte helt säker på om jag ville ha svar på den frågan heller.
"Ja, gå gumman. Packa upp så jag kan tvätta din smutstvätt" Sa pappa och jag sprang upp på mitt rum innan han hann blinka.
.
Väl inne i mitt rum tog jag fram min mobil för att se om jag hade fått några sms. Vilket jag hade. 1 från Jennifer och 2 från Harry.
Jag läste de från Jennifer.
"Haha, hur blev det när du kom hem? Fick du också en liten utskällning som jag?" Jag skrattade för mig själv och svarade att vi skulle ta allt på skype senare.
Sedan läste jag smsen från harry:
"Hi, babe, miss you! Did you have a safe flight? xx" Och i det andra stod det "Babe! Give me your skype name so we can talk xx"
Jag svarade på båda och loggade sedan in på datorn för att se allt jag hade missat.
Jag loggade in på facebook och såg att jag hade fått flera hundra nya vänförfrågningar men jag orkade inte ta itu med dem just nu så jag stängde ner facebook och loggade in på Twitter istället. Där hade jag en massa nya mentions men jag ville vänta med att läsa dem tills jag pratade med Harry i skype, så vi kunde läsa dem tillsammans.
Jag gick in på Harrys konto och såg att han hade uppdaterat hans twitter för 10 minuter sedan. "I miss you already" Hade han skrivit och jag log för mig själv.
Plötsligt började det ringa på skype. Det var Harry som ringde så jag svarade direkt.
_____________________________________________________________________________________________
Såja. Vad säger ni?
Jag vet att det är lite segt just nu och att det är lite tråkigt eftersom de andra killarna är inte med så mycket. Men tro mig! Den som väntar på något gott väntar aldrig förlänge! :D
Kram! / S
Kommentarer
Postat av: Linnea Samuelsson
verkligen skit bra jag kan inte sluta läsa !! fortsätt ! :D
Postat av: Felizia
AH AWESOME! :D
Postat av: Lovisa
Det var aaaaaaaaasssssssaaaaa bra! :D snälla snälla meeeer idag! :D
Postat av: Tilda
Sååå bra vill ha mera! C:
Postat av: emma
meeer:D
Postat av: Anonym
Hej kan du fixsa så att man kan läsa novellen från början, alltså från del 1. För att i arkivet så kan man bara läsa från del. 8 :)
Trackback